Strömsbergsföreningen
Föreningen för alla ljungarumsbor
År 1646...
... lät den förmögne borgaren i Jönköping, Peder Gudmundsson uppföra en säteribyggnad några hundra meter öster om Ljungarums kyrka, på platån på andra sidan en strid bäck. Samma år adlades Gudmundsson under namnet Strömberg, och säteriet fick namnet Strömsberg. Ett antal adliga släkter har därefter varit ägare till gården: Ridderhielm, von Knorring, von Strokirch och von Essen. 1969 inköptes gården av Jönköpings stad. Efter avstyckning har herrgårdsparken med byggnader sedan 1980-talet varit i privat ägo.
Den nuvarande huvudbyggnaden på Strömsbergs gård uppfördes av lagmannen Jöran Albert von Knorring år 1747. Byggnaden ersatte då Peder Gudmundssons säteribyggnad från mitten av 1600-talet. En flygelbyggnad vid norra gaveln tillkom år 1799. På 1850-talet gjordes en ombyggnad i nygotisk stil, varvid den timrade fasaden reveterades.
Den övre bilden visar huset smyckat till bröllop någon gång på tidigt 1900-tal. Notera de nygotiska fönsterbågarna över balkongen, där brudparet står, och den krenelerade avslutningen på väggen därovanför.
Huvudbyggnaden med ett förfallet yttre strax före renoveringen på 1980-talet.
Foto: Bengt Adolfsson
En intressant bild ur ett ovanligt perspektiv. Här ser vi tillbyggnaden mot nordost, med tydliga nygotiska detaljer, som revs på 1980-talet. Jämför med färgbilden från trädgårdssidan längre ner på denna sida. (Foto: Weine Karlstedt)
Familjen von Essen tillträdde Strömsbergs gård 1903, efter tidigare ägaren von Strokirch. På fotot från 1920-talet ser vi stående fr.v: Fröken Ebba, Knut, Thure, Fredrik, Peter. Sittande fr.v: Ulla, friherre Fredrik Jacob von Essen med hustru Anna Elisabeth von Essen.
Familjen von Essen 1930. Här kompletterad med en senare generation.
Strömsberg 1925
Till höger återger vi fyra sidor ur "Gamla gårdar i Jönköpings län", Skildringar av HJ. Sjöstrand, serie II häfte III, tryckår 1925, pris 75 öre.
Klicka på bilderna för att göra dem större.
Vi tackar Stig Andersson i Barnarp för detta material.
Till julen 1908 hälsades Högvälborna Fröken Anna von Essen i Västerås välkommen till Strömsberg. Släktingen Anna skickade ett vykort som visar herrgården från trädgårdssidan.
På lite slingriga vägar har vi fått möjlighet att lägga ut en bild på ett litet kulturföremål med etiketten ”Strömsberg’s Pomerans”. Skålen har ett förflutet hos släkten von Seth på Bratteborg, och lär vara ett fynd från den IM-loppis som hölls när Bratteborg bytte ägare på 1990-talet. De adliga ätterna umgicks ju med varandra, och i porslinsskålen ligger en lapp med texten ”Eva von Essen, Strömsberg” (hustru till Thure von Essen). Det fanns ett stort trädgårdsmästeri med flera växthus på gården, och det är ju inte otänkbart att det även odlades pomerans som kom till användning som krydda i köket. Skålen är märkt ”Arthur Wood England” på undersidan, om någon undrar.
T.v.: von Essen bebodde gården även efter kommunens förvärv, in på 1980-talet. Här en interiörbild från herrgården vid slutet av den adliga epoken.
Hanna Magnusson, en mjölkerska på Strömsbergs gård på 1920-talet.
Från Curt-Ove Ekdahl i Velinga, Tidaholm har vi fått ett intressant bildmaterial som ger en inblick i vardagslivet på Strömsberg för 90 år sedan. På flera av bilderna ser vi Curt-Oves farmorsmor Hanna Magnusson, född 1884, som bodde och arbetade på Strömsberg 1922 - 1934. Till arbetsuppgifterna hörde synbarligen att mjölka korna på gården. Detta i en tid innan de mekaniska mjölkmaskinerna hade gjort sitt inträde i lantbruket.
Hanna och en del av djurbesättningen med gårdens flygelbyggnad, förvaltarbostaden, i bakgrunden. Platsen för fotot är uppe på kullen, strax utanför ladugården.
Den s.k. trädgårdsmästarbostaden med inneboende personer. Vi ser Hanna Magnusson längst till vänster på balkongen (med samma kläder som på bilden ovan). Byggnaden, som ännu kan beses strax öster om Strömsbergsdammens fäste, är lätt igenkännbar, även om den har förändrats en del under årens lopp. Till vänster i bakgrunden syns taket på den stora ladan som låg norr om dammen, precis nedanför dammfästet. Nu borta sedan länge.
En familj på trappan till trädgårdsmästarbostaden.
Hanna till vänster, okänd man till höger. Att handmjölka kor var inte bara en kvinnosyssla.
Hanna mjölkar. I bakgrunden klockstapeln vid Ljungarums kyrka.
Kaffeutflykt i gröngräset med liljekonvaljbukett mitt på "bordet". Hanna näst längst till höger.
Kökspersonalen tar rast i solskenet. Hanna Magnusson, med karakteristisk vegamössa, stående till vänster.
T.h.: Två herrar, varav den ene är Knut von Essen (till höger) övervakar mjölkningen.
T.v.: Ett foto som väl får hänföras till avdelningen för kuriosa. På Strömsberg fanns en tam uv, som inte ens gårdens kycklingar behövde vara rädda för. Enligt Curt-Ove Ekdahl, som hörde talas om den tama uven i barndomen, användes den som bulvan vid kråkjakt.
Söndagsklädd personal på Strömsberg 1929. Längst till höger står Hannas dotter Karin Magnusson, senare Ekdahl, som också arbetade på gården.
Strömsberg i vinterskrud 1965. På den vänstra bilden avtecknar sig en av von Essens hundar mot horisonten, ständigt skällande mot förbipasserande på vägen nedanför. På högra bilden syns en del av arrendatorbostaden med barockgavlar, byggd 1860. Foto: PS
Den lummiga infarten till Strömsbergs gård som den såg ut 1973. Vid kanten av den kulverterade bäcken stod en hög stubbe med diverse grönska i toppen. (Senare bilder från denna plats finns längre ner på sidan.) Foto: PS
Teckningen visar gårdsområdet enligt en uppmätning av Nordiska museet 1937. (Norr är åt vänster på kartan.) Rödmarkerade byggnader är rivna sedan uppmätningen gjordes.
Beteckningar enligt uppmätningen. Byggnadsår - om känt - inom parentes.
1. Huvudbyggnaden (1747)
2. Svinhus
3. Vedbod
4. Hönshus
5. Iskällare (1811)
6. Visthus
7. Mejeri
8. Stall och vagnbod
9. Statarebostad (1871)*
10. Flygelbyggnad (1860)
11. Sädesmagasin (1861)
12. Smedja
13. Såg
14. Kvarn
15. Loge
16. Verkstad (ca 1850)*
17. Stall, ladugård och loge (1847-1871)
18. Fähus (1858)
19. Vagnslider
20. Växthus
21. Trädgårdsbod
*) Några av Nordiska museets beteckningar är tveksamma. Byggnad nr 9 är snarare känd som kuskbostad, och nr 16 är trädgårdsmästarbostad. Väster om sädesmagasinet, utanför kartan, ligger ytterligare ett bostadshus, den s.k. rättarbostaden, byggd 1923. Det onumrerade bostadshuset väster om dammfästet är byggt 1909. (Uppgifter enligt Jönköpings läns museum 2002)
Kartor över gårdsområdet 1817 och 1863 finns på undersidan Bildgalleri/lokalhistoria/Kartor.
Strömsbergsdammen från nordost i slutet av 1940-talet. Dammfästet till höger utanför bilden. Var finns alla träden som nu kantar stränderna, är väl den givna frågan hos en nutida betraktare av fotot... (Jämför bild från 2015 nedan.)
På andra sidan dammen känner vi igen vägens sträckning väster om dammen. I bildens mitt befinner sig idag den lilla badstranden och bryggan. Den nuvarande gångbron i söder var ännu inte byggd. En intressant iakttagelse är att den öppna vattenytan vid denna tid sträckte sig ytterligare en bit mot söder där det nu är igenväxt sankmark.
Herrgården från trädgårdssidan på 1960-talet. Här ser vi till-byggnaden från 1799 som revs vid en omfattande renovering 1986. Vid renoveringen togs även reveteringen bort, och det ursprungliga utseendet med träpanel återställdes.
Denna och nedanstående bilder, foto: Ingvar Abrahamsson
Nedanför dammfästet låg ännu på 1960-talet en kvarnbyggnad och en såg med svackande tak på var sin sida om bäcken. Bortom kvarnen låg tidigare en stor byggnad, benämnd loge på Nordiska museets uppmätning ovan. Den byggnaden var riven när fotot togs.
Till vänster ser vi gaveln på Trädgårdsmästarbostaden som ännu finns kvar intill dammen, öster om dammfästet.
Sågen har städats undan. Kvarnbyggnaden står kvar på sin plats nedanför fallet, men ska snart skatta åt förgängelsen.
Trädgårdmästarbostaden speglar sig i dammen en vacker dag på 1960-talet.
På gården har det funnits flera verksamhetsbyggnader som förlorat sin funktion och försvunnit efter hand. På bilden ser vi, intill backen som leder upp till dammfästet, en smedja som revs någon gång på 1970-talet.
Bostadshuset längre bort och den murade källarbyggnaden till höger finns ännu kvar.
Trädgårdsboden i utkanten av gårdsområdet mot åkermarken i öster. Detta hus har senare byggts om till bostadshus. Till höger syns växthusen som låg på den nuvarande åkermarken.
Det gamla mejeriet hade sett bättre dagar när fotot togs på 1960-talet. Huset låg nära bäcken och vägen som går från gårdsinfarten mot åkrarna i norr, strax nedanför kröken och backen upp mot åkrarna.
Nedan: Mejeriets en gång mycket fina ytterdörr i närbild. Foto från tidigt 1970-tal av Gunnar Roos.
Till höger: En intressant utsiktsbild uppifrån bokskogen. Vi känner igen kyrkskolan och till höger därom lärarbostaden som senare blev S:t Olofsgården efter en omfattande tillbyggnad. På åkern hitom dessa byggnader finns nu Kv. Ämbetsmannens grupphusområde. Nedanför den stora åkern i förgrunden (ännu idag obebyggd) ser vi ett par av Strömsbergs gårds byggnader, en vedbod och ett hönshus. Här finns nu norra parkeringen till naturreservatet. Foto från tidigt 1970-tal av Gunnar Roos.
Inga Gustafsson var kvinnan bakom renoveringen av huvudbyggnaden på 1980-talet. Här avbildad med huskatt i famnen framför byggnaden som återfått sitt 1700-talsutseende.
Arne Pettersson kom som arrendator till Strömsberg 1958. Ännu vid mitten av 1990-talet, som på dessa bilder, rattade Arne traktorn på gårdens åkrar. På den nedre, vänstra bilden harvas åkern väster om dammen för sista gången, innan utvidgningen av IF Hagas fotbollsdomäner.
Bilden nedan till höger visar motsvarande vy i juni 2017.
Nedan: Ännu ett hopp i tiden tar oss till gårdsauktionen den 2 mars 2002. Arrendatorn Arne Pettersson har lämnat gården och nu går jordbruksinventarierna - allt från stora maskiner till handverktyg - under klubban. Med Arne försvann den siste jordbrukaren som bott på gården. En epok hade gått till ända.
2010 - Skyfall och översvämning på gårdsområdet
2014 - Ny bro underlättar vattenflödet
De trånga passagerna för Strömsbergsbäcken nedströms dammen har vid flera tillfällen - senast vid ett rejält skyfall 2010 - ortsakat allvarliga översvämningar och stora problem för de boende närmast dammen. Vid midsommartiden 2014 stod en ny bro färdig vid infarten till Strömsbergs gård. Den nya bron med en träkonstruktion som vilar på betongfundament och stålbalkar ersätter det tidigare betongröret av okänd ålder.
Under bron kommer vattnet att få fritt spelrum, och förhoppningsvis kommer tyngre fordon att klara av passagen över bron.
En kaskad av vatten från Strömsbergsdammen fyller kohagen nedanför dammfästet efter ett störtregn i juni 2010
Nedre delen av herrgårdsparken under vatten i juni 2010.
Den vita linjen på uthusväggen markerar vattenlinjen vid översvämningen 2010. En nivå närmare två meter över normalnivån. Bäcken strax till höger utanför bilden. (Foto 2016)
Ovan: Den gamla bron/kulverten och gårdsinfarten fotograferad 2010. Nedan: den nya bron med stiliga räcken, öppnad för trafik i juni 2014.
Den gamla kvarnstenen som tidigare tjänstgjort som broräcke (se bild ovan) har fått en ny funktion som picknickbord vid badstranden på södra sidan av Strömsbergsdammen. Under 2015 har Strömsbergsföreningen fullbordat möblemanget med egentillverkade bänkar av fint ekvirke.