Strömsbergsskogen formades när inlandsisen drog sig tillbaka och lämnade efter sig näringsrika sediment på sluttningen ner mot Vättern. Den bördiga marken har skapat goda förutsättningar för en ovanligt rik blandning av blommande växter, gräs, örter, buskar och träd.
I den mullrika jorden trivs arter som blåsippa, lungört, gulsippa och olika violer. På våren breder vitsipporna ut sig i täta mattor innan trädkronorna slår ut. Denna tidiga blomning är typisk för ädellövskogar, där växterna utnyttjar ljuset innan lövverket sluter sig.
Skogens variation – från torrare höjder till fuktiga sänkor och bäckraviner – skapar olika mikroklimat. Det gör att både skuggälskande arter och mer ljuskrävande växter kan leva sida vid sida. Den rika förekomsten av växter är ett tecken på lång kontinuitet och god jordmån, och bidrar i sin tur till att skapa livsmiljöer för insekter, fåglar och andra djur.
Den rika jorden, den varierade terrängen och närheten till Vätterns mildare klimat samverkar och ger liv åt en mångfald av växter, svampar och djur. Det är samspelet mellan geologi, klimat och tid som har format den skog vi ser i dag – och som fortfarande fortsätter att utvecklas.